Tættere på Jorden end jorden
⊳ Tættere på Jorden end jorden
⊳ Nikolaj Tange Lange
⊳ Lycius | Gladiator
⊳ 2020
”Tættere på Jorden end jorden er historien om at slå det ihjel, du elsker. Og om hjælpen, der kommer, når det, du frygter mest, pludselig træder frem af mørkret.”
Ebbe har fått lära sig att det mesta i världen är farligt – från hästarna och skjutbanan till att dammen ska brista och dränka dem alla. Men vad han inte vet är att hans jämnåriga kommer att betrakta honom själv som det allra största hotet.
Som vanligt i Tange Langes böcker berör Tættere på Jorden end jorden djupt existentiella frågor – hur ska vi kunna existera tillsammans och hur ska vi orka med oss själva? – invävda i vardagens praktikaliteter. Den här gången i en uppväxtskildring från den danska landsbygden. Tange Lange har i sina tidigare böcker lyckats med att lägga berättarrösten nära fokalisatorn, alltså den som romanen berättas genom. I Tættere på Jorden end jorden är det tydligt hur skicklig han är på just detta. Ebbes upplevelser från barn till ungdom framstår som helt trovärdiga och språket följer troget Ebbes egen utveckling på ett ovanligt lyckat sätt för en uppväxtskildring.
Om något visar boken på hur orättvisor som drabbar minoriteter slår med dubbel kraft. Fram till medeltiden fanns ett system där individer kunde klassas som fredlösa. Ett straff som innebar total utfrysning från samhället, där till och med den som hjälper den fredlöse riskerar sitt liv. Ett straff så omänskligt att det framstår som besläktat med döden. Romanens Ebbe befinner sig i en liknande situation. Men Ebbe lever inte på medeltiden, Ebbe växer upp som bög i 1980-90—talets Danmark. Som bög på den platsen under den tiden var man inte bara villebråd för omvärldens nycker, men också totalt värjlös. Ett mönster som återkommer om och igen i bögarnas historia.
Ebbes historia illustrerar det återkommande och smärtsamma tillstånd som många bögar känner igen sig i: Förnedringen i att vara attraherad av den som hatar en. Hur värjer man sig från homohatet utan att skjuta den man är hopplöst förälskad i ännu längre från en? Eller som Ebbes kompis Anna uttrycker det: ”Spændningen lå i, om han kunne løse opgaven uden at slå den, han elskede, ihjel.”
Jag är svag för musikreferenser i litteratur och Tange Lange använder sig av ett otal referenser till 90-talets britpop-våg, Ebbe är särskilt förtjust i Suede. Tange Lange skriver i bilder som återkommer i olika variationer. De illusterar karaktärernas utveckling men ger också språket en poetisk klang: ”Han fulgte mig till bussen og sagde, jeg skulle komme og besøge ham, og skrev telefonummeret på hånden af mig, og lige inden jeg steg på bussen, kyssede ham mig på læberne. Suedes Beautiful Ones bragede løs i hovedet på mig hele vejen hjem. I starten syntes jeg, sangen passede bedre i radioen end i hjertet, men nu, hvor historien om verden var blevet historien om os, passede det perfekt, temaet lød over hele FM-båndet.”
Tættere på Jorden end jorden skildrar med lika delar ömhet och skoninglöshet hur orättvist livet är för de som ställs utanför gemenskapen.
Makz Bjuggfält