Jag vill veta var stockrosorna kommer från

⊳ Jag vill veta var stockrosorna kommer från
⊳ Amanda Svensson
⊳ Novellix
⊳ 2011

Sommarvärme på Sveriges sydligaste spets. På äldreboendet ligger mormor för döden och samtidigt söker två kvinnor en öppning, en reva i verkligheten att ta sig ut genom och bli ny. En av dem har sett hela världen men bär på en hemlighet om sitt innersta. Den andra är en följare, en observatör, teflon. Men det vänder sig i magen, går inte som det var tänkt och sommaren, havet, döden, kroppen avslöjar ingenting.

2010 älskade jag Amanda Svenssons Hey Dolly. Mest för dess gränslösa huvudperson som jag i en högskoleuppsats jämförde med Ulf Lundells Jack (högsta betyg såklart). Av någon anledning har jag inte återvänt till Svensson men oboy vad jag har saknat hennes kompromisslösa, skevande och självklara kvinnokaraktärer. Här är hennes text dessutom poetiskt spretande vacker. Jävla stjärna, den där Amanda Svensson.

Och just då, i det ögonblicket, bara för att hennes röst var så outsägligt sorgsen, trodde jag nästan att det skulle gå, att jag skulle kunna röra vid hennes skrubbsårsknän, hennes brunbrända armar med flagnande hud, att det skulle kunna växa upp en blomma av ännu okänd färg, spänningen av att i alla fall hennes ögon just då var av typen vars skönhet gör ont, så när hon tog mig allvarsamt i handen och sa, vill du veta min hemlighet så svarade jag ja, fastän hemligheter aldrig intresserat mej nämnvärt, lika lite som uteblivna krigsfartyg får mitt hjärta i gungning, lika lite som något dröjer sig kvar i någon.

Makz Bjuggfält