Homo Line
⊳ Homo Line
⊳ Edith Hammar
⊳ Förlaget M
⊳ 2020
Två städer, separerade endast av en strimma vatten som knappt syns på en världskarta och som på samma gång är ett stort mörkt hav. Språk och kultur så besläktade och väsensskilda, möjliga att stå i med vardera benet, men likt en balansakt på två isärglidande isflak är risken stor att slukas av det iskalla vattnet.
Huvudpersonen i Edith Hammars Homo Line berättar om Stockholm och Helsingfors, om färjan mellan städerna, om det finska, det finlandssvenska och det svenska, om att vara människa på havet, om att vara en människa som längtar hem.
Visuellt rör sig Hammar i samma domäner som en av mina all time favourites Kolbeinn Karlsson. Genom välbekanta element och absurd surrealism förvrider Hammars tjocka linjer och tunga bläck gränsen mellan en inre och yttre värld och i verklighetens läckor träder en berättelse om mellanförskap och en identitet som översvämmar våra fasta kategorier fram. En berättelse om Generation Queer (vi som blev vuxna med queer-begreppet) och om att leva i två världar – så nära och så oändligt långt ifrån varandra.
Homo Line är en av årets stora romaner och förtjänar någon av topplaceringarna på årsbästalistorna!
Makz Bjuggfält