Clinch

⊳ Clinch
⊳ Martin Holmén
⊳ Albert Bonniers Förlag
⊳ 2015

1930-talets Stockholm: En bisexuell råbarkad buse vid namn Harry ”Kvisten” Kvist ska rentvå sitt namn efter att ha blivit oskyldigt anklagad för ett mord och det är bara den prostituerade dalkullan Sonja som kan vittna. Kungsgatans glädjeflickor, fängelset på Långholmen, misären i Träsket, hemliga homoklubbar på Östermalm. Lockande, right?

Jag vill så gärna tycka om den här boken men det räcker inte hela vägen. I botten finns en god idé till intrig men romanens tempo är långsamt och huvudpersonens motiv något för vaga för att hålla för en spännande deckare. De filmiska scenerna, de ingående Stockholmsbeskrivningarna och romanens vilja att skildra ett autentiskt 30-tal fungerar inte helt tillsammans. Vill man läsa om 30-talets Stockholm föreslår jag istället Ivar Lo Johanssons Kungsgatan som på ett mästerligt sätt skildrar det gatuliv Holmén vill väcka till liv. Men detta är egentligen sekundärt.

Det är intressant att tänka på att bisexualitet som begrepp antagligen var okänt (eller betydde tvåkönad) för romanpersonerna. Här är jag ambivalent. På sätt och vis har Holmén lyckats: Sexualiteten problematiseras inte för Kvisten, den bara är. Han begår ett brott när han sätter på killar i Humlegården liksom när han misshandlar skuldsatta, men han påtar sig inte en sexuell identitet. På så vis undersöker boken ett frirum. Å andra sidan straffas bokens homosexuella karaktärer hårdast, och straffet utdelas av bokens mest råbarkade maskulina man (Kvisten själv). Här speglar boken den fobi mot feminiserade män som finns i dagens masc4masc-kultur. Och då känns inte läsningen särskilt fräsch. Det känns som att boken sparkar nedåt: Lite sodomi är okej så länge du är macho. Är du för feminin straffas du med döden. I det perspektivet tycker jag att det är lite aningslöst att ”krydda” en karaktär med lite bisexualitet när denna inte problematiseras i förhållande till det dödliga våld mot bögar som han gör sig skyldig till.

Kommer jag läsa uppföljaren? Möjligt. Jag är nyfiken på hur Holmén kan fördjupa Harry ”Kvisten” Kvist. Det känns angeläget att skriva in queers i historiska fantasier där de saknats

Makz Bjuggfält