Antityskland

Skärmavbild 2020-12-29 kl. 14.27.49.png

Antityskland
⊳ Nikolaj Tange Lange
⊳ Forlaget Gladiator
⊳ 2019

Sju dagar, fem berättarröster. Anonyma affischer anklagar Aaron och Caspar för fascism, anklagelser omöjliga att värja dig mot. Samtidigt som bokhandeln Aaron och Caspar har grundat tillsammans ser ut att upplösas försöker medlemmarna i kollektivet på Hermannstraße att enas om rätt kampmetoder, diskussioner som avslöjar hur svårt det är att befinna sig i ytterandefrihetens utmarker, och hur svårt det är att inte hänfalla åt härskartekniker och dolda makthierarkier när man har en ideologisk eld som stormar inom en. Den homosexuelle syriske flyktingen Ehsan gör allt han kan för att skapa ett drägligt liv i städernas stad, Berlin. Trots att han befinner sig i en vänstermiljö med hbtq+-personer omkring sig tycks han vara exkluderad från det politiska samtalet och från de segrar den sexuella frigörelsekampen har firat. Som syrisk flykting räknar ingen med honom.

Antityskland tar sikte på flera frågor som jag tycker är aktuella i dagens debattklimat: Hur lätt det är att förstöra en människas liv med hjälp av anonymitet och härskartekniker. Hur svårt det är att backa, säga förlåt och börja om. Och framför allt en fråga som bekymrar mig mer och mer: Hur intern vänsterdebatt alltför ofta övergår i personliga konflikter och karaktärsmord, där queers och feminister ibland tycks glömma bort de saker som förenar oss. I grund och botten handlar det om hur vi förstår yttrandefriheten och vilken vikt vi anser att språket har.

Tange Lange visar hur svårt det är när olika politiska projekt vävs samman, särskilt när ideologi och identitet motsäger och sammanflätas med varandra. Det är smart, välskrivet och väcker frågor utan att komma med pekpinnar. En riktigt bra bok som tar sikte på samtalet när orden ofta redan har tagit slut.

Makz Bjuggfält

Föregående
Föregående

Queer Sci-fi

Nästa
Nästa

Världens snyggaste patch